Ord - Bloggar - LitteraturMagazinet

 Blogginlägg om ord 
 

Daniel Gunnarsson

Bok-
presentation:
Där kräftorna sjunger
Författar-
presentation:
Delia Owens

Där kräftorna sjunger

Ibland händer det, även om det är mycket sällan, att en debutroman tar i stort sett hela världen med storm. Delia Owens ”Där kräftorna sjunger” är just en sådan bok. 2019 var den årets mest sålda bok i USA, den låg på New York Times lista över bästsäljare i över ett år och nu 2020 utsågs den här i Sverige till årets bok av Bonniers Bokklubbar när läsarna själva fick rösta. Boken har om man räknar in samtliga format sålts i över 150 000 exemplar bara här i Sverige sedan den gavs ut i april 2020. Vad tycker då jag om ”Där kräftorna sjunger”? Läs vidare så skall jag delge min uppfattning.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #natur #mord
Kommentera
 

Daniel Gunnarsson

Bok-
presentation:
Mellan dem : till minne av mina föräldrar
Författar-
presentation:
Richard Ford
Inbunden
Finns i lager, 271 kr

Mellan dem

Richard Ford är för mig en av nutidens stora betraktare av det amerikanska samhället och den amerikanska vardagen. Det är med stor skärpa han bevittnar och beskriver skeenden och förändringar. Det gör han både ur ett aggregerat perspektiv, såväl som från den enskilde individen. Denna gång har han valt att beskriva något som ligger honom mycket närmare, nämligen sina föräldrar och sin egen uppväxt.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #uppväxtskildring #Richard Ford
Kommentera
 

En grotesk bok Mattias Lönnebo

Bok-
presentation:
13 Svarta sagor
Författar-
presentation:
Alexandra Nero

En grotesk bok

Jag har faktiskt aldrig läst något liknande. Det svenska splattret har fått ett nytt ansikte (givetvis utan hud). Jag börjar med förlagets presentation:

13 svarta sagor om ond bråd död

Kannibalchock! Blodshämnd! Lustmord! Videovåld!
Den här novellantologin bjuder på en rejäl dos skön retroskräck inspirerad av skräckfilmer från tiden då videokassetter och movieboxar räknades som högteknologi.
Här möter du 13 kvinnor som på olika sätt tar sig an, drabbas av eller själva utövar mänsklig ondska.


Avdelning: Skräck Taggar: #blod #mord #tortyr #hämnd #swedishzombie
Kommentera
 

Mord i midsommartid Mattias Lönnebo

Bok-
presentation:
En midsommarnattsdröm
Författar-
presentation:
Arne Dahl
Pocket
Beställningsvara, 69 kr

Mord i midsommartid

Varför är just midsommarhelgen så tacksam att skildra i litteraturen och särkskilt i thrillern och deckarens form? Det finns nog flera anledningar till det. Midsommarhelgen är viktig och vi kan relatera till den. För många finns både sorgliga eller roliga minnen efter firandet. Vi vet hur lätt det kan spåra ur, samtidigt som det ska vara den där lyckliga familjehelgen för barnen. Sverige stannar nästan upp under firandet. Det är ett tillfälle när polisen är överbelastad och underbemannad och det finns gott om berusade möjliga offer, och opålitliga vittnen.
Det blir dramatiskt när trevligheten och glädjen ställs mot ondskan under midsommarnattens mytomspunna timmar.


Avdelning: Spänning Taggar: #deckare #midsommar #mord #boktips
Kommentera
 

Lost Boy Lost Girl av Peter Straub Mattias Lönnebo

Lost Boy Lost Girl av Peter Straub

Romanen svävar mellan socialrealism av hur samhället såg ut i början av 2000-talet, fantastiska personporträtt, rörande scener och skräck. Den överskrider genregrenarna på ett mycket bra sätt"

Lost Boy, Lost Girl börjar med ett dödsfall. Tim Underhill - återvänder till sin hemstad efter sin svägerskas självmord. En vecka senare försvinner hennes son Mark. Orsaken till en eller kanske båda av dessa händelser är en galning, som har plågat i grannskapet. Och också ett närliggande hus, som den unge Marks blivit besatt av innan han försvann. Underhill börjar frukta att pojken, vid avslöjandet av husets hemligheter, kan ha dragits djupt in i mörkret, förförd av ondskans makter. Han har rätt.


Avdelning: Skräck Taggar: #Peter Straub #mord #hus
Kommentera
 

Svarta huset av Stephen King och Peter Straub Mattias Lönnebo

Bok-
presentation:
Svarta huset
Författar-
presentation:
Peter Straub

Svarta huset av Stephen King och Peter Straub

Svarta huset, eller Black House som den heter i original, är en skräckroman som gavs ut i Sverige 2005. Det är först nu som jag har läst den, och jag gillar den.


Avdelning: Skräck Taggar: #mord #Jack Sawyer
Kommentera
 

Emma Kreü

Rekordåret lider mot sitt slut...

jag får väl ta på mig statistikglasögonen om några dagar occh leta rätt på lite siffror att hänga upp mina tankar på"

...men ännu är det inte över. I år har jag läst 139 böcker. Kommer jag upp till målet 140 så har jag slagit mitt gamla rekord med 18 st, vilekt känns väldigt bra. Men läsningen har i år varit helt lustbetonad, vilket ibland är svårt att kontrollera.


Avdelning: Feelgood Taggar: #rekord #läsår #lustläsning
Kommentera
 

Esther Hansen

Bok-
presentation:
Havskatten
Författar-
presentation:
Ann Rosman

Spännande semesterläsning att lyssna till

"Den gränslösa" handlar för mycket om sekterism, för lite avd Q men är dock en Adler-Olsen-deckare som för oss till Bornholm och Öland. Stor glädje har jag som vanligt av Stefan Sauks fina uppläsning som fått mig att älska den svenska (översatta) ljudboken mera än den danska. Adler-Olsen har berättat att romanerna om Avd Q vid Köpenhamnspolisen egentligen är en enda roman på tusentals sidor uppdelad på tio böcker. Det samma gäller för flera andra deckare som man kan sträckläsa/lyssna på.

Till exempel Ann Rosmans romaner från Marstrand som ger oss välunderbyggda berättelser från artonhundratalet kopplat med nutiden på ett mycket spännande och engagerande sätt. Inlevelsefullt upplästa av Mirja Turestedt.

Ett annat exempel är den pågående serien med böckerna om engelska arkeologen Ruth Galloway och hennes kontakter med polisen för åldersbestämning av nya och gamla skelettfynd och de därav uppståndne relationer och komplikationer Här preskriberas inga mord! Upplästa av min favorituppläsare Angela Kovacs.

Nyupptäckt denna sommar är för mig Peter Mays trilogi från ön Sankt Lewis i Hebriderna om (ex-)polisen från Edinburgh och hans uppväxt på ön. Mats Eklund är den utmärkta uppläsaren.

Min personliga deckarfavorit just nu är Christoffer Carlssons trilogi om den sobrilberoende polisen, som är aktiv i mina egna söderomsöderområden. I likhet med Jan Guillous Hammiltonromaner får man hela tiden känslan av att, ja, det minns jag, det läste jag i tidningen. Fast alltihop är påhittat. Förtjänstfullt uppläst av Niklas Engdahl.

En massmördare räddar en självmordsbenägen pensionerad polis
Stephen King när han är som bäst utan störande "gostbuster" inslag. "Mr Mercedes"
övertygande uppläst av Johan svensson.

Vi är många som fantiserar om hus o människor vi ser från tåg. Här är en dramatik som griper tag. Om överraskande starka kvinnor där inget är som det först verkar. "Kvinnan på tåget" av Paula Hawkins. Uppläst av favoriten Angela Kovacs

Simona Ahrnstedt, vår egen svenska romancedrottning, blir bättre o bättre. I kombination med Julia Dufvenius blir kärlekshistorien oslagbar: "En enda hemlighet". Mest njuter jag av berättelsen om den somaliska “pigan” som visar sig också vara medicine studerande och hennes idol, läkaren från “Läkare utan gränser” som speciellt engagerar sig för ett barnsjukhus i Tchad. Och självklart det lyckliga slutet som knyter ihop alla olika människor till en enda stor familj. Tänk så outhärdligt om vi inte fick njuta av det emellanåt!

Världen som den ser ut i dag kan vi behöva reflektera djupare över någon gång på semestern också. Frågan om mänskliga rättigheter är ständigt aktuell och kan presenteras på olika sätt:

Skönlitterärt som i Johanne Hildebrandts roman "Älsade krig" om en naiv reporters brutala uppvaknande när hon hamnar mitt i krigets Irak. Hildebrandt vet vad hon talar om då hon själv rapporterat från verklighetens krigsdrabbade Irak. Men i den skönlitterära formen finns utrymme för ett bättre slut än vad det annars så ofta blir. Sara Lind gestaltar romanens hjältar och antihjältar med sin uppläsning.

Det undersökande reportaget är som allrabäst i Carina Bergfeldts “Sju dagar kvar att leva”. Boken är spännande som en roman, omöjligt att sluta lyssna. Tvingar oss att själva tänka efter: Vad tycker vi egentligen om dödsstraffet? Karin Bergquist har den rätta, sakliga tonen i sin uppläsning av boken.

Mest drabbande är kanske Martin Schibbye och Johan Perssons “438 dagar” om två svenska journalister som ville ta reda på sanningen om hur jakten på olja drabbade befolkningen i Ogadenregionen i Etiopien. I stället blev det en berättelse om att bli skjuten, dömt och fängslat i det ökända Kalityfängelset. En berättelse som också får en sorts lyckligt slut, för några.
-Det du har hört i "438 dagar" är inte baserad på en sann historia -det är en sann historia! avslutar författarna.
Boken är uppläst av Martin Schibbye och Martin Wallström


 


Avdelning: Taggar: #semester #spänning #fiktion #verklighet #mänskligarättigheter #yttrandefrihet #romance #deckare #kärlek #hat #mord #sekterism #ljudbok #boktips #sommarläs
Kommentera
 

Ha ett skrivrum i olandet Lena Köster

Bok-
presentation:
Brev från isoleringscell 13 : dikter
Författar-
presentation:
Faraj Bayrakdar
Inbunden
Finns i lager, 226 kr

Ha ett skrivrum i olandet

Det inre skrivrummet. Ett större och vildare flöde... (Foto: Lena Köster)

Var kommer konsten till - musiken, bildkonsten, litteraturen? Hur ser författarens skrivrum ut? Har du ett skrivrum och hur ser det ut där?

Skrivrummet kan förvisso vara det arbetsrum, det bord man skriver vid. Men framför allt den inre plats ens skrivande utgår från.

Skrivandet ska inte romantiseras. Romantiskt är att plita ner en kärleksdikt i anteckningsblocket på en lektion under gymnasietiden. Att skriva en novell, en roman eller arbeta fram en diktsamling handlar mer om sittfläsk. Särskilt när det gäller intensivt arbete med långprojekt som romaner.

Ett lågintensivt arbete ägnar sig många författare åt när de går ut med hunden, joggar, åker tåg, går till och från lönearbetet.

Arbetet man har satt i gång pågår alltså även när man har lämnat sitt fysiska skrivrum.

***

När man sedan sitter med sitt litterära arbete är man i summan av sig själv, sina kunskaper, sina intryck, sitt medvetna och omedvetna. Och kanske i det som ofta kallas flödet. Som är mer än det egna flödet i skrivandet: ett större och vildare flöde som man blir en del av.

Plötsligt har det gått fyra timmar, när man trodde att man hade arbetet i en. Varför har man inte koll på tiden?

För att man har varit i skrivrummet.

I Svenska Dagbladet kunde man härom året läsa i en essä av författaren Mara Lee om begreppet olandet, myntat av franska författaren Hélène Cixous. Det är där vi har vårt skrivrum, filosofirum, bildrum, musikrum, vetenskapsrum…

***

Kanske är det i olandet den upprättgående apan blir människa. Kanske är det här gud föds. Kanske är det här universum har sin mittpunkt.

Tomas Tranströmers Romanska bågar är naturligtvis en av ingångarna till olandet/skrivrummet. Den blå färgen i Yves Kleins Blå monokrom IKB 48 från 1956 är en annan. Och vissa verkligt tysta sekunder i John Cages ”4’33” leder direkt dit.

När syriske journalisten och poeten Faraj Bayrakdar, före detta fristadsförfattare i Stockholm, avslutar sin diktsamling Brev från isoleringscell 13 med följande rader, är det inte bara den arabiska poesins tradition och den svenska skrivlyan, som har varit hans skrivrum, utan också detta oland, av ingen ägda – som har plats för oss alla och som gör att vi känner igen varandra över alla gränser:

 

 Den vise suckade, /Höjde sitt glas och drack /Sedan tillade han: /Min själ gråter /Över alla er som förstod /Ge er i väg till er själva /Och kom aldrig tillbaka.

 

De raderna avslutar en lång dikt, där ett tema av flera är att förstå sin utgångspunkt, att där finns öppningen mot det flöde man kan verka i. Olandets skrivrum där Bayrakdar och så många andra poeter har vistats. Och där Tranströmers resenär i dikten Preludium i debutsamlingen 17 dikter från 1954, landar efter sitt fallskärmshopp ur drömmens virvlar. Såvida det inte är därifrån han kommer…

 

Owe Wikström, teolog och författare, skriver gärna på kaféer och på resor. Jag har andra författarvänner som helst reser bort och låser in sig på hotellrum; en som går upp klockan fem och skriver i köket innan barnen vaknat,; en annan som sitter vid sitt skrivbord 08-12 och 14-16 och måste ha den kaffekoppen, den musiken på i bakgrunden och den karamellpåsen att gräva i.

 

Jag själv? Ingen ordning alls. Ingen bestämd plats. Men alltid med dator när det gäller prosa, vita olinjerade papper och tunn tuschpenna för poesi. Gärna på kafé, vid vårt matbord eller där jag råkar befinna mig en riktigt regnig och jäklig sommardag. Men ingen musik i bakgrunden, tack, eller nån annan människa i närheten. Det stör verksamheten i mitt inre skrivrum, där det kreativa flödet porlar som en bäck i utkanten av en vildvuxen trädgård.

 

Hur ser ditt skrivrum ut?


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #skrivrum #flöde #kreativitet #kaféskrivande #litterärt #olandet #universum #diktsamling #roman #sittfläsk #lönearbete #essä #novell #roman #bord
Kommentera
 

Lena Köster

Mord i dåligt väder

Hur skjuter man någon i huvudet så att ansiktet finns kvar, för de efterlevandes skull"

Hur långt kan man gå när det gäller research? Funderar på att fråga en rättsmedicinare om ett par sätt att begå mord.

 

Hur skjuter man någon i huvudet så att ansiktet finns kvar, för de efterlevandes skull? Å ena sidan.

   Hur mördar man någon och kommer undan med det, för att tillvägagångssättet är smart? Å andra sidan.

   Ett uppenbart mord som i själva verket är ett assisterat självmord.

   En till synes naturlig död för en sjuk, som egentligen blir mördad.

   Ingetdera särskilt originellt, så det gäller att hitta just min twist.

   Till båda dåden finns det, i min synopsis, anledningar. Inte bara att de utförs, utan hur. Och just det där ”hur” måste jag ta reda på mer om.

   Att döma av alla långa tackdrapor i början eller, oftast, slutet av romaner, särskilt deckare, är det så man gör: kollar med rättsmedicinare, poliser, jurister, kärnforskare, mikrobiologer, astronomer, kvantkemister, hårfrisörskor, veterinärer, fasadmålare, bergsklättrare, pionodlare. eller vad man nu behöver för sin intrig.

   Och så alla underbara, fantastiska, outtröttliga personer på förlaget (om man har något).

   Och vänkretsen och familjen.

   Kanske skulle jag börja med ett fejkat tackavsnitt…

   Hur som helst går mina tankar just nu allt som oftast till mord, även om min senaste roman, ännu inte publicerad, inte alls handlar om det, trots tre dödsfall. Och även om jag mest skriver poesi och musik den här försommaren.

   Men alldeles runt hörnet, kanske i morgon, eller om en månad, ska jag testa om jag kan skriva en deckare. En idé om offer och förövare, om motiv, om några spektakulära scenerier och om miljöer stulna från verkligheten, finns alltså på plats i hjärnvindlingarna.

   Så nu startar researchen som kommer att innefatta bland annat medicinska detaljer, ett visst mått av vapenkunskap, en del psykologi, några på-plats-studier och kunskaper om orgelspel och skulpturkonst.

   Något ska man ju ha att göra om det blir dåligt väder i sommar…


Avdelning: Spänning Taggar: #mord #dödsskjutning #orgel #rättsmedicin #psykologi #självmord #mördare
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Arga Bibliotekstanten

Lösenord är som underkläder

Låt inte andra se dem, byt regelbundet och låna helst inte ut till främlingar.
Och 1234, really? Det är det första alla tänker på, så... inte särskilt säkert.


Taggar: #lösenord
Kommentera
 

Carl Magnus Juliusson

Poet och Foxconn-arbetare död genom självmord

Xu Lizhi föddes 1990 – samma år som jag. Och den sista september i år tog han livet av sig genom att hoppa från ett fönster i en av företagets sovsalar"

Igår läste jag en artikel (här) som jag såg länkad till på Facebook. Den handlade om 24-åriga Xu Lizhi som jobbade i staden Shenzhen i Kina, på det taiwanesiska företaget Foxconn, en komponenttillverkare med över en miljon anställda och som tillverkar majoriteten av världens alla iPhones.

Xu Lizhi föddes 1990 – samma år som jag. Och den sista september i år tog han livet av sig genom att hoppa från ett fönster i en av företagets sovsalar. Enligt artikeln i Washington Post ska 18 personer som arbetat på Foxconn ha försökt ta livet av sig (”attempted suicides”) under de senaste fem åren.

Dock är artikeln lite väl försiktig i sin räkning. En snabb sökning på internet visar – t.ex. i en artikel i SvD från förra året – att tre stycken inte bara försökt, utan även lyckats, ta livet av sig förra året. 2010 var det rent utav 13 stycken som begick självmord. Det vanligaste tillvägagångssättet är att hoppa från något av fabrikernas tak.

Men varför man nu valt att lyfta fram Xu Lizhi – fastän han endast är en av många Foxconn-anställda som valt att avsluta sitt liv på grund av de hemska arbets- och levnadsvillkor som de anställda är tvungna att befatta sig med i brist på andra arbeten – är inte på grund av hans ringa ålder.

Han var nämligen också poet, skildrande såväl mörkret som meningslösheten i dessa fabriker, där människor tvingas leva under slavlika förhållanden för att vi ska kunna spela Candy Crush på spårvagnen hem.


Taggar: #Kina #död #självmord
Kommentera
 

Eleni Schmidt

Bok-
presentation:
Lucky Jim
Författar-
presentation:
Kingsley Amis

Bokbord

Idag var det "Världens längsta bokbord" på Drottninggatan. 


Avdelning: Taggar: #Bokbord #serier #pocket #engelska
Kommentera
 

Pernilla Flisberg

Bok-
presentation:
Snabbare än blixten : min självbiografi
Författar-
presentation:
Matt Allen

Blixtsnabb

Usain Bolt såg jag på Stockholm Stadion för några år sedan, år 2008. Han gjorde en mäktig entré värdig en diva. Det var näst intill knäpptyst inne på Stadion när det var dags för sprintrarna att gå ner i startblocken. Just denna gång var inte den största divan bäst. Usain fick en dålig start och kom tvåa. I Usain Bolts självbiografi ”Snabbare än blixten” skriver Usain om sitt liv som idrottare, om sina framgångar och om berömmelsens konsekvenser. Usain skriver också om sin prestation på Stockholm Stadion för några år sedan.


Först och främst blir jag under tiden jag läser boken mäkta imponerad över Usains prestationer. Över Usains målmedvetenhet. Över Usains talang. Över Usains envishet. Det står tydligt klart att det kräver mycket och hård träning för att nå resultat som Usains. De målsättningar Usain har kan man knappast sätta utan att ha ett mycket gott självförtroende, och det har Usain. Usain är också mannen som gillar och antar utmaningar, även bakom ratten. Det höll på att kosta honom sitt liv. Han hade en mirakulös tur i en bilolycka för några år sedan.


Usain Bolt är uppvuxen i en liten by på Jamaica. Mamman var sömmerska och pappan reste runt i landet för att överse kafferosterier. Som barn hade Usain alltid spring i benen, han led av överskottsenergi. Det kommer inte som överraskning i boken. Först som åttaåring upptäcks Usain av en lärare som ser Usains potential, läraren utmanar Usain med att ställa upp i ett 100-meterslopp på skolan. Usain är inte speciellt intresserad, men ställer upp då han mutas med en matlåda. Usain vinner och gillar mycket känslan av att ha blivit nummer ett.


I sin självbiografi beskriver Usain Bolt många upplevelser som han har varit med om. Usain spekulerar också kring hur det kommer sig att så många bra friidrottare kommer från Jamaica. Kan det bero på jamsroten som växer där och som alla äter - lika vanlig som potatis här i Sverige. Eller kan det bero på all barfotalöpning på gräsunderlag?


Att läsa Usains självbiografi är att ta del av en väldigt kaxig tonårspojkes liv och drömmar. Han funderar mycket och ibland undrar jag hur han har hunnit tänka så mycket under ett 100-meterslopp. Ett lopp som tar honom mindre är 10 sekunder. Det är också utan tvivel hans kaxighet som har tagit honom dit han är. Usains nästa utmaning i livet består i att bli professionell fotbollsspelare. Det är något fascinerande med Usain Bolt. Tonåringar som har gillat att läsa boken om Zlatan tror jag kommer att gilla boken om Bolt. Boken är lättläst och den kan lätt locka många till läsning. 


Den missade guldmedaljen på Stockholm Stadion för några år sedan förklarar Usain Bolt med att han lät Asafa Powell vinna, Usain hade ändå fått en så dålig start och tyckte att han inte förtjänade att vinna. Han kunde lika gärna låta Asafa få guldmedaljen denna gång.
 


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #idrott #friidrott #100 m #världsrekord #lightning Bolt #Jamaica
Kommentera
 

Anne-Charlotte Östman

Bok-
presentation:
Annan påföljd
Författar-
presentation:
Nina Larsdotter

Fiktion som stannar på ytan

Jag fick ”Annan påföljd” i min hand. Annars hade jag nog inte läst den. Fast boken har en intressant utgångspunkt. Författaren Nina Larsdotter använder sig av rättegångsprotokoll och sparade sms för att försöka förstå det tragiska mord som en 15-årig pojke begick mot en lika gammal flicka i juni 2009. Larsdotter fyller ut med dialoger och tankar.

Av sms-trafiken ser man hur pojkens flickvän - i boken Sofia - eggar honom till brottet. Han har varit otrogen genom att kyssa Mathilda. Den försmådda står inte ut med vetskapen om det som skett. Och alla andra kompisar som också vet hur hon har blivit sviken! Framför allt står hon inte ut med att se sin rival.

Egentligen är Sofia inte lämnad. Mördaren, Philip, vill ha henne tillbaka, alltid och för alltid hos sig. Men han måste göra sig förtjänt av det och radera Mathilda från jordens yta. Visst finns det likheter med Knutbymorden men med ombytta könsroller.

Precis som Nina Larsdotter undrar jag hur något så grymt kan hända för en så futtig sak. Författaren har ingen entydig förklaring. I förhörsprotokoll kommer fram att förövaren hade ont om vänner. Men snarare hade han blivit av med sina vänner för att han umgåtts för tajt med Sofia. I verkligheten hade hans föräldrar försökt få honom att förstå att något var osunt och att han borde inskränka sitt umgänge med flickvännen. Jag blir rädd. Omgivningen såg och försökte ingripa. Ändå ledde detta fram till en katastrof. Kan sådant hända vem som helst? frågar jag liksom författaren. Men mina barn är vuxna. Hon oroar sig över sina när de växer upp.

Tyvärr tror jag inte att den här romanen tillför något väsentligt till det juridiska protokollet. Föräldrar och deras förhållanden skildras sentimentalt och klyschigt, och dialogen är platt. Det blir också otroligt tjatigt med alla återgivna sms som inte varierar mycket i innehåll. Det hade behövts en mer inträngande psykologisk djupdykning i de inblandade och deras omgivning. Då hade "Annan påföljd" kunnat framstå som ett allvarligt försök att bringa reda i något så skrämmande som ett mord bland skolungdomar.
 


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #ungdomskärlek #mord
Kommentera
 

Esther Hansen

Bok-
presentation:
Faller fritt som i en dröm
Författar-
presentation:
Leif GW Persson

Vem mördade Olof Palme?

Jag glömmer aldrig framsidan på Dagens Nyheter den första mars 1986 som skrek ut: “OLOF PALME MÖRDAD” med enorma svarta bokstäver. Kunde omöjligt tro att det var sant. Det ofattbara förblev obegripligt hur noga jag än följde nyhetsrapporteringen i flera år. Slutligen slog jag mig till ro med att det ju nog var Christer Pettersson i alla fall. Jag litar på Lisbeth Palme.

Tjugoåtta år senare hittar jag den sju år gamla deckaren: “Faller fritt som i en dröm” av Leif GW Persson och får äntligen svar på mina frågor. Nej, det är en roman, inte en dokumentär. Men människan har ett behov för mening och sammanhang och Perssons roman ger mig det. I romanformen och med stor humor möter jag eliten inom Stockholmspolisen som av rikspolischefen får i uppgift att göra en sista kraftsamling för att lösa mordgåtan innan mordet preskriberas. Gränsen var då tjugofem år, men lagen ändrades senare med anledning av det fortfarande olösta mordet på vår statsminister.

Den “hemliga” gruppen försöker sätta sig in i det orimligt stora materialet och gör det med beundransvärd systematik och noggrannhet. Genom deras rapportering får jag äntligen klarhet i vad om egentligen hände på mordnatten och därefter. Den delen av romanen tror jag är sann till största delen. Men sen kommer kriminalkommisarie Bäckström in i handlingen och diktandet tar för allvar vid.

Perssons humor är välbekant och jag kan trots det sorgliga i historien inte låta bli att roa mig mycket över hur romanfiguren Jarlebring gör upp med myten om att det skulle ha varit Christer Pettersson som var mördaren. En av romanens absoluta höjdpunkter!

Det dokumentära händelseförloppet som bildar bakgrund för romanen förtar på inget sätt spänningen, tvärtom! Och visst känns det tillfredsställande att äntligen få veta vem mördaren var även om det bara är fiktion.

Peter Andersson läser ljudboken på ett mycket förtjänstfullt sätt. Rytmen, språket och innehållet framhålls och gör det till en sådan njutning att lyssna att jag gärna gör det flera gånger. Boken rekommenderas varmt till alla som liksom jag själv missade den förut eller kanske fått lust att läsa om den.
 


Avdelning: Spänning Taggar: #spänning #mord #polisarbete #mat #dryckesvanor #kärlek #politik #verklighet #fiktion #belöning #säkerhetspolisen #humor #dubbelspel #samlargalenskap
Kommentera
 

Pernilla Flisberg

Bok-
presentation:
Den man älskar
Författar-
presentation:
Mari Jungstedt
Storpocket
Finns i lager, 140 kr
Pocket
Beställningsvara, 78 kr

Behaglig spänning

Jag har nyligen läst ut Mari Jungstedts senaste deckare, ”Den man älskar”. Det är hennes tolfte del i serien som utspelar sig på Gotland


Avdelning: Spänning Taggar: #Gotland #mobbning #brott #mord
Kommentera
 

Hen har kommit för att stanna – ordet alltså Hanna Modigh Glansholm

Bok-
presentation:
Tove Jansson : arbeta och älska
Författar-
presentation:
Tuula Karjalainen

Hen har kommit för att stanna – ordet alltså

Redan på första sidan i nya biografin om Tove Jansson av Tuula Karjalainen, "Tove Jansson : arbeta och älska", används ordet hen.


Avdelning: Fakta Taggar: #hen #språk #nya ord
Kommentera
 

Sara Lövestam

Ord är slippery suckers

Som författare, och kanske särskilt som författare och språkvetare, vill man sjunka genom jorden när det visar sig att ett ord från 50-talet har slunkit med i en dialog som ska utspela sig 1912, när man skrivit härröra i stället för härleda, när man har använt ett ord som inte finns eller om det på andra sätt visat sig att ens hjärna är mänsklig"

När jag skriver går det inte undan. Mer om det en annan gång, om hur man (jag) sitter timme efter timme och gnager på diverse ord och försöker foga ihop dem på bästa möjliga sätt. Jag har alltid tänkt mycket på ord, och ordvalen har alltid varit basen för mitt författande. Jag undervisar också, ibland om grammatik och uttal men allra mest om ord. Vad de betyder, hur de böjs och stavas och vilken valens de har (alltså hur man kan använda dem med andra ord). Nämnde jag att jag har en magisterexamen i svenska? Nämnde jag att jag skrivit flera uppsatser just på tema ord?

Och ändå. I en av mina böcker som lever och frodas ute i bokhandeln, står det inte ändå ett felaktigt ord på en viss sida?

Glömde jag att nämna att bokmanus på förlag passerar ett flertal ögon, tillhörande människor som inte gör annat än att jobba med ord, innan det går till tryck? Om vi tar min debutbok som exempel, så gick manuset genom testläsare, förläggare, redaktör (flera vändor) och korrläsare, innan boken skulle tryckas. Precis innan manuset skickades till tryck, var det någon på förlaget som av en slump läste en mening och reagerade: Finns verkligen ordet abnormalitet? Heter det inte abnormitet? Det är svårt att pusta ut över att ha klarat sig undan en sådan sak, för vetskapen molar: Boken har 49 460 ord till. De har visserligen gått genom testläsare, förläggare, redaktör och korrläsare. Men det har abnormalitet också.

Ord är slippery suckers, och hjärnan är en rackare på att hitta sammanhang och perfektion där det inte finns. De flesta läsare missar ord som dubbelskrivits (oftast i konstruktioner där författaren ändrat omvänd ordföljd till rak och glömt ta bort ett av subjekten) och är generösa med att tolka vissa ords valens ("Premiären av" eller "premiären på"? "Basen i mitt skrivande" eller "basen för mitt skrivande"?) Kanske för att språket uppstod för att vi skulle förstå varandra, och inte för att vi skulle ha något att slå varandra i huvudet med. Särskilt svårt är det att se sina egna misstag, något lättare om man ändrar textens teckensnitt eller läser den högt för sig själv.

Som författare, och kanske särskilt som författare och språkvetare, vill man sjunka genom jorden när det visar sig att ett ord från 50-talet har slunkit med i en dialog som ska utspela sig 1912, när man skrivit härröra i stället för härleda, när man har använt ett ord som inte finns eller om det på andra sätt visat sig att ens hjärna är mänsklig. Känslan kan liknas vid hur jag vid den här årstiden 1985 skrev ett stort antal påskkort med texten GLAD POSK, och senare insåg att post och påsk, trots deras fonetiska likheter, inte följde samma stavningsmönster. Mamma sa att det inte gjorde något och att säkert ingen skulle märka det, men hon kunde inte ta ifrån mig skammen. 

Jag kan se mig själv, som förtvivlad femåring med tjugotalet felstavade påskkort och min första erfarenhet av vad jag nu förstår är en mycket nördig typ av upplevd förnedring. Om jag kunde möta mig själv, skulle jag ta mig själv i famnen och låta mig gråta ut skammen. Jag skulle berätta att jag en gång skrev spendera i stället för tillbringa och att det faktiskt inte gjorde mig till en sämre människa. "Ord", skulle jag förklara medan mitt femåriga jags hulkningar sakta avtog, "är helt enkelt slippery suckers."


Avdelning: Skriv! Taggar: #ord #stavning #korrektur #redigering
Kommentera
 

Joanna Górecka

Angående krönikan om sex och skam

Det var min absoluta avsikt att hänsynslöst klumpa ihop verken"

Angående den här krönikan: http://www.litteraturmagazinet.se/kronikor/sex-sjalvmord-och-schizofreni
Det var min absoluta avsikt att hänsynslöst och onyanserat klumpa ihop verken. Var och ett av dessa har unikt debatterats och diskuterats, dess symbolik har dissekerats och obducerats. Jag menar, om vi ger en barnsligt enkel översiktbild: det är ändå sex stycken självmord som föregicks av kärleksaffärer. Kanske pratar jag bara i min senpubertala nattmössa. Kanske gör jag inte det


Avdelning: Klassiker Taggar: #Debatt #obduktion #självmord #senpubertal #nattmössa
Kommentera
 

Carolina Landin

Bok-
presentation:
Smärtans hus
Författar-
presentation:
Jo Nesbø
Pocket
Beställningsvara, 73 kr

Harry Hole och de tusen ledtrådarna

Full av förväntan efter mästerliga Rödhake laddade jag ner nästa Harry Hole-bok i telefonen. Här skulle lyssnas! Men det blev riktigt segt – faktiskt vill jag nog säga att jag blev riktigt besviken.
Visst – Jo Nesbø är en mästare på att förvilla sin läsare, lägga ut falska ledtrådar och gömma hemligheter i hemligheter. Aldrig kan jag som läsare riktigt veta ”vem som gjorde det”. Men i Smärtans hus blir det alldeles för mycket av småpillspolisarbetet.


Avdelning: Spänning Taggar: #recension #ljudböcker #harry hole #norge #bankrån #mord #polisarbete #deckare
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Tionde budet

Du skall hedra bibliotekspersonalens arbetstid och gå hem när de stänger på det att det må gå dig väl och du kommer vara hjärtligt välkommen tillbaka när de öppnar igen.


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Nionde budet

Du skall icke spilla kaffe eller köttfärssås i biblioteksböcker, ej heller klottra, stryka under, riva ut sidor eller göra hundöron. De som gör så förtjänar lagens strängaste straff: indraget bibliotekskort på obestämd tid,


Taggar: #Argas budord
Kommentera /Visa 3 kommentarer
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Åttonde budet

Du skall icke tränga dig före i tron att ditt ärende är viktigare än andras. Ej heller förvänta dig att personalen omedelbart ska släppa allt för att du glömt hur man skriver snabel-a.


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Sjunde budet.

Du skall icke ta ut din vrede på personalen för att du inte såg skylten/orkade läsa anvisningarna/kom ihåg att lämna tillbaka böckerna i tid. Gå ut, gör om, gör rätt.


Taggar: #Argas budord
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Sjätte budet.

Du skall icke kräva extra förmåner bara för att du är du. En långsemester utomlands är ingen anledning att få extralång lånetid.

Reseguider går för övrigt utmärkt att köpa har jag hört. Har du råd med resan så...


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Viktoria Thornberg

Bok-
presentation:
Snögloben
Författar-
presentation:
Amanda Hellberg
Pocket
Finns i lager, 66 kr

Bland spöken och bestialiska mord i Oxford i december

Jag brukar försöka undvika att läsa recensioner om böcker om jag vet att jag ska läsa dem inom en snar framtid. Några inlägg om Snögloben har jag dock sett och de har väl inte varit de mest smickrande jag läst. Jag håller dock inte alls medför jag gillar det här! Dessutom är det perfekt julläsning då den utspelar sig under december, veckorna fram till jul.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Oxford #skräck #England #deckare #recensioner
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Femte budet

Du skall icke stjäla. Punkt slut. Inte ens Dagens Industris weekendbilaga eller senaste numret av Tåg för att du tror du är den enda som läser den.


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Fjärde budet

Du skall icke lämna toadörren öppen efter dig. Särskilt när du gjort number two.


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Tredje budet

I skolen icke porrsurfa på biblioteksdatorn ty det är faktiskt inte speciellt trevligt.


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Andra budet

I skolen icke använda mat som bokmärke. Ej heller gamla plåster, snuspåsar eller annat äckligt.

Ledtråd: Är det blött eller kladdigt? Använd något annat.


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Arga Bibliotekstanten

Argas budord. Första budet


Du skall icke ljuga när du förstört bibliotekets material.

-Men den var faktiskt sån när jag lånade den...
-Den är fortfarande fuktig. Ser det ut som jag var född igår?


Taggar: #Argas budord
Kommentera
 

Anne-Charlotte Östman

Bok-
presentation:
Styckerskan från Lilla Burma
Författar-
presentation:
Håkan Nesser
Utg.år: 2012

Det berättigade mordet

Håkan Nessers femte och sista Barbarotti-deckare har den egendomliga titeln Styckerskan från Lilla Burma. Styckerskan är en kvinna som bodde på en gård som kallades för Lilla Burma. Ellen Bjarnebo är dömd för att ha dödat sin man och har suttit av straffet på Hinseberg. Utredningen är sedan länge avslutad. Nu är det emellertid så att nästa man som hon bodde ihop med är försvunnen sedan fem år tillbaka. Fallet är olöst men av brist på ledtrådar har polisen lagt det på is. Tills kommissarie Asunander, Gunnar Barbarottis chef, öppnar det igen. Hans kriminalinspektör är drabbad av en svår personlig tragedi och behöver något lagom att ta hand om. Man förväntar sig inte något resultat helt enkelt.


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #mord
Kommentera
 

Carolina Landin

Bok-
presentation:
Huset vid havets slut
Författar-
presentation:
Elly Griffiths

Ruth livspusslar

Det här är tredje boken om Ruth, och ja, jag tycker fortfarande mycket om henne. Och Nelson. Jag tycker nog ännu mer om Nelson än om Ruth nu faktiskt. Alla hans fel och brister och tillkortakommanden med datorer, ovilja för att kallprata med folk han inte känner på badsemestern, hans humör (rytigt) och hela honom. Fast han nog egentligen är skapt för att man ska tycka att han är burdus och jobbig.


Avdelning: Spänning Taggar: #recension #Ruth Galloway #Norfolk #arkeologi #deckare #mord #andra världskriget #England
Kommentera /Visa 1 kommentarer
 

Carolina Landin

Bok-
presentation:
Döden på en blek häst
Författar-
presentation:
Amanda Hellberg

Bokmiljöer

Ganska ofta hoppar jag på Annikas bokbloggsjerka, och nu tyckte jag att det var dags eftersom veckans fråga satte igång massor av funderingar och bokhågkomster hos mig. Hon frågar:

Berätta om en ”bokmiljö” som du har besökt alternativt gärna skulle vilja besöka. Naturligtvis är det även okej att ta upp fiktiva miljöer om du vill det!


Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #bokbloggsjerka #England #Oxford #Cambridge #skräck #universitet #arkitektur
Kommentera /Visa 5 kommentarer
 

Carolina Landin

Bok-
presentation:
Drömgångare
Författar-
presentation:
Samantha Shannon
Inbunden
Finns i lager, 152 kr

Drömgångare

På bokens första sidor finns något som kallas ”Klärvoajansens sju klasser” och som ser ut som ett avancerat organisationsschema. Jag började med att studera det en stund. Här kryllar av spännande benämningar och namn som ”tarvliga augurer”, ”sniffare” eller "okulomantiker”. Väldigt intressant - men jag förstod inte mycket. Sen började jag läsa boken, och de första kapitlen kändes lite som att läsa det där organisationsschemat en gång till. Det var väldigt många namn, och beteckningar, och slanguttryck och inte helt lätt att hänga med i vad som hände. Men London var man i, det förstod jag. Och året skulle vara 2059 – men historieskrivningen fram till bokens 2059 var nog inte riktigt som vår egen. Här pratades om voajanter som ett helt eget folkslag, och om sektorer, Scion, RST, eterbossar, och vakter som kallades NVD. Jag läste optimistiskt vidare och tänkte att det här ger sig nog.


Avdelning: Ungdom Taggar: #dystopi #London #Oxford #magi #fantasy #kärlek #klärvoajans15-20 #recension
Kommentera /Visa 3 kommentarer
 

Mattias Lönnebo

Bok-
presentation:
Bröderna Lejonhjärta
Författar-
presentation:
Astrid Lindgren
Kartonnage
Finns i lager, 201 kr
Inbunden
Finns i lager, 154 kr
Pocket
Finns i lager, 73 kr

"Astrid Lindgren uppmanade barn att ta livet av sig"

Fantasi och sagor har ibland ifrågasatts som något onödigt, omoget och rent av skadligt. Ju populärare en företeelse är, desto mer måste den nagelfaras och kritiseras. Det är som om själva framgången för något så irrationellt som sagor och fantasy vore ett tydligt tecken på att något skumt är på gång. Om man verkligen läser berättelsen som djävulen läser bibeln, kan man säkert hitta något misstänkt.

Den amerikanska recensenten Ethel L Heins skrev om Bröderna Lejonhjärta: "Boken kan ge unga människor en obehaglig känsla. Dess upptagenhet av döden och antydningar om själavandring kan vara förvirrande. Det avslutande stilla accepterandet av självmord kan chockera"

Ethel L Heins tycks ha läst Bröderna Lejonhjärta utan att ha förstått verkets dramaturgi. I början tar Jonatan Skorpan på sina axlar för att undfly det brinnande huset. Han offrar sitt liv för sin lillebror. I slutet återgäldar Skorpan detta genom att ta den dödligt brännskadade Jonatan på sina axlar och hoppa till landet Nangilima. Det är vackert, det är poetiskt och det är en SAGA. Känslan jag som barn fick av att läsa detta, var inte en oemotståndlig längtan efter att hoppa ut genom fönstret, utan helt enkelt en lycklig och (ursäkta uttrycket) hoppfull känsla.
Astrid Lindgren sa: "Jag tror på barns behov av tröst. När jag var barn, då trodde man att när jag dör så kommer jag till himlen … Men den trösten har inte nutidens barn. Den sagan har de inte kvar. Och då tänkte jag: man kan ju kanske ge dem en annan saga som de kan värma sig vid lite grann i väntan på det oundvikliga slutet."
Hårt men sant - Det oundvikliga slutet. Och ändå ville hon ge hopp? Frågan är om tron på himlen verkligen har försvunnit? Där var hon nog lite väl pessimistisk, men hennes strävan att ge hopp och livsmod, samt hennes insiktsfulla iakttagelse om att vi behöver tron på ”en god fortsättning”, är förmodligen fullständigt korrekt. Och detta kunde hon förmedla utan att skygga för det svåra och smärtsamma.

I detta är hon en förebild för mig som författare.


© Jacob Forsel

PS. Om fantasy, om denna litterära ”resa till det helande landet” och om min nya bok ”Genom Skuggornas dal”, ska jag tala på bokmässan i Göteborg den 26/9 kl. 15.00
Vem vet? Vi kanske ses där, i böckernas Nangijala.


Avdelning: Barn Taggar: #nostalgi #klassiker #självmord
Kommentera /Visa 18 kommentarer
 

Anne-Charlotte Östman

Bok-
presentation:
Med livet framför sej
Författar-
presentation:
Émile Ajar

Ett litterärt lurendrejeri

I dag ska ni få en lite längre text att läsa. Jag vill gärna berätta om Romain Garys författarskap som är objektet för min doktorsavhandling. Gary är inte så känd i Sverige, vilket jag tycker är synd förstås. Det är ett lättillgängligt humoristiskt verk. De böcker som jag nämner nedan med svensk titel inom parentes är alla utgivna på svenska. Med livet framför sej kom i nyutgåva på Norstedts 2010 och finns i pocket att köpa för en billig penning.

Avhandlingsarbetet var lustfyllt. Det hade börjat med ett skratt. Min man Örjan var i Frankrike 1977 och blev rekommenderad att läsa en ny spännande författare, Emile Ajar. Debutboken hette Gros-Câlin. Det betyder ungefär Storkram och var det namn som berättaren M. Cousin gett den pytonorm han levde tillsammans med i en tvårummare i Paris. Det var en hejdlöst rolig roman med sina upptåg och sitt underfundiga språk. Ytterligare tre böcker i samma humoristiska stil kom i snabb takt. När jag hade lagt fram min C-uppsats frågade min handledare om jag skulle fortsätta att skriva om Ajar. Då svarade jag att det kanske inte var så lätt med ett så nytt och litet författarskap.

Några dagar efteråt stod det klart att det var den sen länge etablerade Romain Gary som använt sig av pseudonym för att villa bort kritikerna och få chansen att bli läst med nya ögon. Det franska litterära etablissemanget blev grundlurat. Gary hade sänt ut sin yngre släkting Paul Pavlowitch att spela rollen som den nya författaren. Själv var jag på Franska institutet i Stockholm i november 1978 då Pavlowitch läste ur L’angoisse du roi Salomon (Kung Salomos ångest) som snart skulle komma ut. Han vägrade att svara på personliga frågor och kedjerökte nervöst under hela tillställningen.

Avslöjandet kom efter att Gary den 2 december 1980 tagit livet av sig 66 år gammal. Han hade lagt sig på sängen i sin våning på rue du Bac i Paris, riktat pistolkolven mot gommen och tryckt av. Rädslan för ålderdomen och de allt mer komplicerade turerna i Ajar-affären hade tagit ut sitt pris. Han efterlämnade en liten skrift med titeln Vie et mort d’Emile Ajar (Emile Ajars liv och död) och slutade med att säga att äntligen hade han uttryckt sig fullständigt. 

Nu fick jag chansen till ett avhandlingsämne. Den enes död den andres bröd. Jag kunde helt enkelt jämföra Garys tidigare författarskap med stil och innehåll i de böcker han skrev under pseudonym.

La promesse de l’aube (Löfte i gryningen) hade han gett ut 1960. Titeln syftade dels på det löfte som han bara genom att komma till livet gett sin mor att bli något stort, dels den förväntan som moderskärleken gav honom om att få uppleva kärlek även i vuxen ålder. När jag 1987 hade publicerat en understreckare i Svenska Dagbladet om Gary blev jag uppringd av en dam som sa att hon var Brigitte, en av de åtrådda kvinnorna i självbiografin. Christel Kriland som hon hette bjöd hem mig, och jag förstod att Romain Gary i hög grad var levande i hennes minne.

Hon hade träffat honom på 30-talet när hon som ung journalist sändes till Frankrike för att skriva om en utställning. Christel var då gift med Lillebror Söderlundh. Men hennes väninna Sylvia som sällskapade med Garys bäste vän René presenterade Romain för henne. Han var vid den tiden juridikstudent. Vid en tentamen hade han en Dalahäst som maskot, berättade hon för mig. Han hade börjat skriva skönlitterärt och lät henne få det första romanmanuskriptet som förblev opublicerat. Jag fick läsa det, och det blev värdefullt för min analys.

Sylvia, som var silversmed, och hennes man doktor René Agid kom att leva i ett långt och stabilt äktenskap. Gary tog ofta sin tillflykt till dem. De var med sitt präktiga borgerliga liv en fast punkt för honom som var mer äventyrlig. Hans biografi var imponerande. Han uppfyllde med råge moderns förväntningar. Han blev krigshjälte under befrielsen av Europa, diplomat efter kriget, var verksam i Hollywood en period och blev tilldelad Goncourtpriset två gånger. Det var emot reglerna, men juryn visste inte att Gary inte bara var upphovsman till Les racines du ciel (Himlens rötter) som fått priset 1956 utan också till La vie devant soi (Med livet framför sej) 1975. Så blev det möjligt – den enda gången i historien.

Christels och Romains historia blev kort. Hon hade inte orkat med honom i längden, anförtrodde hon mig. Han hade en glupande erotisk aptit – livet ut framstår det som när man läser Myriam Anissimovs gedigna biografi, Romain Gary, le caméléon. Jag fick för övrigt glädjen att bidra något till hennes bok genom att översätta till franska den omfattande korrespondensen mellan Sylvia och hennes svenska väninna. I så gott som varje brev nämns Gary, så också i ett brev som Christel fått just den dag jag hälsade på henne i Saltsjöbaden.

 

Jag fick tillstånd av Garys son att läsa ett alternativt slutkapitel till Gros-Câlin som förlaget inte velat ha med – det hade inte författaren kunnat argumentera emot eftersom han höll sig undan. Diego Gary var en vacker ung man som tog emot mig på rue du Bac, men ack så olycklig. Året innan fadern dog hade modern, skådespelerskan Jean Seaberg tagit sitt liv. Vilket öde för en son!
 

Den 7 maj 1994 försvarade jag min avhandling L’utopie et l’ironie, Etude sur Gros-Câlin et sa place dans l’oeuvre de Romain Gary. Resultatet som jag kommit fram till var att flera av Garys tidigare teman fanns kvar hos Ajar, kärleken, livsångesten och konsten kontra verkligheten, men de gestaltades på ett vardagligare plan. Tillsammans med den uppskruvade humorn gjorde det att stilen blev mer träffande och effektiv i sitt ofta satiriska uppsåt.
 

I Gros-Câlin var förvandlingen och pånyttfödelsen centrala motiv. Gary hade träffat och blivit starkt berörd av paleontologen och jesuiten Pierre Teilhard de Chardin. Denne hade sammanlikat sin forskning och sin kristna tro till en vision om ett universum som växer och utvecklas till fullkomning. Ormen Gros-Câlin hoppades på något mer genomgripande än att ömsa skinn. För att göra omslaget till avhandlingen tog jag min svärmor till hjälp. Hon fick teckna en pytonorm med guldstjärna på huvudet.

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Frankrike #avhandling #pseudonym #självmord
Kommentera

Anmäl textfel

 LitteraturMagazinets bloggar 

 

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Aktuella recensioner

Naturnära om livets hårda villkor

Recension: Dit du går, följer jag av Lina Nordquist

Kärlek på kundtjänst

Recension: Älskar att hata dig av Lovisa Wistrand

Överlastad spänningsroman

Recension: Plats 7A av Sebastian Fitzek

Tröstande godnattbok

Recension: Flickan från andra sidan havet av Sophie G. Hallgren

Fantastisk skildring av ett människoliv

Recension: Märit av Elisa Rossholm

Stringent om en livsavgörande händelse

Recension: Dödsängel av Axel Burénius

Instängd med de stora

Recension: Jag vill skriva sant : Tora Dahl och poeterna på Parkvägen av Jesper Högström

Våld i vinets värld

Recension: Mordet som kom av sig av Lennart Rammer

Lyxig bok fylld av dansk stickinspiration

Recension: Knitting for Olive av Caroline Larsen, Pernille Larsen

En fulländad romandebut

Recension: Räkna hjärtslag av Katarina Widholm
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB