När biblioteken är det enda som återstår
Varje dag går jag till mitt jobb. Det vill säga: till det förortsbibliotek där jag jobbar. Efter åtta månader bakom samma disk, i samma lokaler känner jag igen en stor del av besökarna. Många kommer varje dag, andra kommer flera gånger i veckan. Vissa av de dagliga besökarna är barn som kommer in efter skolan. Andra är pensionärer som vill läsa dagstidningarna. Men en hel del av stammisarna ger intryck av att inte ha så många andra ställen att gå till. Kanske är de hemlösa, eller så har de någonstans att bo men egentligen ingenstans att vara. Så de kommer tillbaka. För att det är varmt. För att det är en miljö där man är bland andra och kan interagera, men inte måste.
Vissa kommer och sover varje dag - och någon gång ibland kommer de och ber om hjälp, som idag: en mobil som visade sommartid. Och plötsligt står jag och hjälper någon som annars bara har sett sur ut för att jag råkar gå förbi och väcka honom. För han far ju upp vid minsta störningsmoment. Ingen särskilt rofylld vila, även om vi vägrar avhysa honom trots påstötningar från ordningsvakter.
Vissa är väldigt störiga. Bråkiga. Jobbiga. Men vi gör vårt bästa och ingen är portad. Andra gör inte mycket väsen av sig, eller så kommer de med presenter till personalen eller vill få sig en pratstund.
Vi finns i alla fall. En lokal. Och personal. Och eftersom jag ser uppenbart hemlösa människor komma till oss, sitta vid datorn, sova eller läsa en tidning så är jag väldigt glad över Norrköpings bibliotek som har startat en läsecirkel för hemlösa - som ett sätt att försöka göra något åt "problemet" med hemlösa besökare.
Det finns alltid ett vänligt sätt att göra saker på. Och bokförmedling är aldrig fel!
Ja, men tyvärr finns inte ens biblioteket där ibland, till sist - och då är det illa!
Skriv svar
När jag var mammaledig för typ17 år sedan..brukade jag gå till bibblan åtminstone varannan dag, speciellt när det var kallt, inte för att jag saknade ett hem men för att det inte fanns andra ställen att vara på, och för att invandrare som jag är inte har någon större familj än mina barn.
Jag har alltid varit stolt över vår Bibliotek, (Jakobsberg) med alla sina möjligheter. Det händer att jag får besökare från utlandet, och då brukar jag släpa dit med dem och de blir lika imponerade som jag själv, så visst är biblioteket en uppskattad punkt som jag önskar ska finnas kvar.
Svara på kommentar
Ja, verkligen! Som du säger så behöver det inte handla om att sakna hem, utan om att det är en miljö som många människor behöver och trivs i. Jag har också i princip bott på bibliotek och är väldigt glad över att jag nu har ett jobb på bibblan så att jag kan vara där 40 timmar i veckan :) Jag skulle tro att biblioteken finns kvar. Kanske inte i exakt samma form som nu. Men jag tror att de är viktiga just som mötesplatser och miljöer, oavsett om besökarna är intresserade av böcker, internet, tidningar eller bara ett bord att sitta vid med sin dator och använda wifi. Det finns trots allt många möjligheter och det är besökarna som vet mest om det :)
Skriv svar
Klarar du av att gallra?
Så här ser det ut i min bokhylla just nu, och det är inte allmän oordning som råder utan en intensiv gallring där jag helt enkelt har plockat bort alla de där böckerna jag ska läsa en vacker dag men som jag ändå inte har lyckats läsa de år då jag har ägt dem.
Jag gör smågallring ganska ofta, för att få plats med de nya böckerna, men det är här är ovanligt radikalt för att vara jag. Annars gillar jag att gallra, både hemma och på jobbet. Att ens kalla rensandet i bokhyllan för gallring är ju förresten något av en yrkesskada...
Jag vet att det är känsligt att göra sig av med böcker, så berätta gärna hur du tänker kring gallringen hemma! Är det lätt eller svårt, jobbigt eller kul?
Själv ska jag gå och fortsätta nu...
Sebastian Lönnlöv - 10 juni 2013
Gallra? Nej nej, jag köper nya bokhyllor istället... Fast det är klart, en och annan bok som jag läst och tyckt varit väldigt dålig har fått åka iväg för att bli läst av någon annan som kanske uppskattar den mer.
Svara på kommentar
Precis som i trädgårdslandet, rensa bort de plantor som blommat över för att plantera nytt. Bort med böcker jag läst och in med böcker jag inte läst.
Svara på kommentar
Gallrar bland alla nya böcker, läser ger bort eller slänger. Det är värre med de gamla från antikvariat och boklådor. Det bara går inte att slänga dem, spelar ingen roll hur slitna de är.
Svara på kommentar
Gallra, nej det går inte, men jag har börjat med: Köp en ny bok = släng en gammal
Svara på kommentar
Gallra ja.. Det sker ryckvis och alltför sällan. När jag väl kommer mig för är det inte de "gamla" böckerna, klassiker av olika slag, bra biografier osv. som läggs ner i kassar för vidare befordran till Myrorna eller ett antikvariat - utan de nyare som var roliga att läsa en gång men inte behöver ta plats i hyllorna. Lyrikhyllorna är så proppfulla av smala volymer att jag vägrar att ens försöka välja!
Svara på kommentar
Gallra? Vad betyder det? ;-)
Svara på kommentar
Jag brukar gallra/rensa/städsa i samband med flyttning och ommöblering. Inte så ofta alltså. Men jag skaffar mig alltid en"ursäkt", ett motiv. T ex att gallra ram ett bra referensbibliotek för barnen så länge dom går i skolan och bor hemma. Ambitiöst eller hur?Eller köper en ny, elegantarefast lite MINDRE bokylla..
Enbekant till mig har en mycket stor hall, där en hal vägg omcs 15 kvm täcks av hyllor med enbarrt deckare i POCKET! Dom där jag brukar slänga...Hon säger att det gör det lättare att få plats med"riktiga" böckeri lägenhetenss övriga bokhyllor,,,
Svara på kommentar
Gallra är bland det svåraste som finns. Möjligen om jag hittar dubbletter. Annars fungerar det alldeles utmärkt att dela av rum med nya bokhyllor;)
Svara på kommentar
Här gallras inte. Det finns alltid plats för en bokhylla till.
Svara på kommentar
Jo, det är stor skillnad - för mig - att gallra bland böcker än att gallra bland kläder. En bok har ett mycket större värde, inte i pengar kanske, men trots det ett större värde. Jag gläds åt mina inköpta men olästa böcker och tänker - en vacker dag då börjar jag med den eller den..
Svara på kommentar
På mitt jobb, en arbetsplats med 330 personer, finns en bokbytarhylla. Dit tar jag böcker ibland. Tyvärr händer det också att det följer med böcker därifrån.
Svara på kommentar
Tur att Loppisarna finns!
Tyvärr är det ju väldigt arbetskrävande att skicka böcker åt höger och vänster och man får inte mycket för dem.
Det vore bättre om man kunde byta bokkassar med varandra.
Svara på kommentar
Jag har vid ett par tillfällen utrustat de fyra utflugna barnen med var sin papperskasse och så har de fått plocka till sig böcker de vill ha. Det gjorde att jag sedan var tvungen att köpa vissa omistliga böcker som försvunnit. Kastar böcker, framför allt pocket, som varken jag eller någon annan har intresse av. Samlar kraft till nästa års stora rensning då 130 hyllmeter ska reduceras till ca 20 i samband med flytt.
Svara på kommentar
Har burit iväg böcker till Myrorna, men går oftast hem med lika många - men inte dem jag gick dit med.
Svara på kommentar
Min bokhylla självgallrar sig på fel sätt, genom att jag lånar ut de bästa böckerna och som alla vet så får man aldrig tillbaka utlånade böcker. Lästa deckare försöker jag ge bort, men hittar sällan någon mottagare. Sista utvägen är Myrornas, för jag skulle aldrig kunna förmå mig att slänga en bok.
Svara på kommentar
Jag avskyr att gallra böcker. De bra vill jag kanske läsa om någon gång i framtiden. De olästa vill jag ju läsa, även om det hela tiden kommer andra, intressanta olästa före. De dåliga kan jag kanske gallra bort, men de är ju så få! Mina bohyllor är överbelamrade!
Svara på kommentar
Känner igen mig precis på pricken.
Har lyckats gallra ut en del pocket (ser olästa ut) och skänkt dem till vårt bibliotek. Det uppskattas.
Skriv svar
För mig är det lätt att gallra men för min man är det smärtsamt. Vi hade vår senaste gallring inför flytten. Jag plockade bort alla böcker jag kunde tänka mig att avstå från och min man ställde tillbaka hälften. Det gallrade gick till Myrorna.
Men jag gallrar aldrig olästa böcker, bara sådana som jag läst och inte känner något för.
Svara på kommentar
Gallrar inte hemma!
Svara på kommentar
Jag har gallrat i massor, böcker som jag läst och böcker som jag gett upp hoppet om att läsa. Har sålt dem vidare på Tradera för en billig peng, så de går aldrig till spillo hos mig. Det som blir kvar skänks till loppisar och kanske är det då någon som vill ha just den boken. Min kärlek till böckerna är för stor för att någonsin orka slänga bort någon av dem.
Svara på kommentar
Jag smågallrar lite ibland. Jag brukar gallra mer ordentligt inför flytter. Alla böckerna måste ju bäras ut, men då behöver man ju åtminstone inte bära in lika många böcker i den nya lägenheten. :)
Svara på kommentar
Sålde nyligen mitt hus och gallrade bland allt jag ägde... Alla böcker bars ut till en gäststuga. Där fick barn och barnbarn ta vad de ville. Resten skänkte jag till loppis. Sparade lyrik, filosofi och några favoriter. Mindre att damma. Nu har jag tid att skriva. Två utgivna böcker (t ex Gulddottern 2008)och den tredja blev klar igår...
Svara på kommentar
Antagligen blir det samma för mig den dag jag måste sälja mitt hus. Har aldrig gallrat, bara ökat på antalet bokhyllor.
Skriv svar
Never! Jag gallrar inte, allt sparas :)
Svara på kommentar
Jättesvårt, jag är inte alls bra på det!
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
Svara på kommentar
När böcker bara blir föremål
Var på Myrorna på Hornsgatan häromdagen. Jag brukar slinka ner i deras bokkällare och kolla lite extra efter läderinbundna ryggar, för att det ofta är där som fynden finns.
Nu var de läderinbundna gamla böckerna framplockade till alldeles nära kassan - men, de benämndes nu "Dekorationsböcker". Och det slog mig direkt som så oerhört sorligt. De här klassikerna - Heine, Goethe, Fröding - är inte längre värda uppmärksamhet för sitt innehåll. De är bara en utsida och de ska vara glada för att utsidan är snygg, annars hade de antagligen blivit brasved.
Jag vet att det är svårt att sälja gamla böcker. Fröding finns i hur många utgåvor som helst - fler än de moderna människor som vill äga Frödings samlade. Och de flesta moderna människor som vill äga Frödings samlade skulle nog se det just som ett ägande. En slags dekoration. Jag har ärvt massor med gamla böcker av mina släktingar och jag misstänker att en hel del av dem mest var vardagsrumsprydnader - men när jag väl har läst dem har de haft mycket att ge. Inte bara snygga pärmar.
Och jag hoppas att åtminstone någon av böckerna i bilden nedan - de var ännu fler - någon gång faktiskt blir upplockad och LÄST. Böcker förtjänar att vara mer än föremål!
Sebastian Lönnlöv - 19 maj 2013
Åh men vad sorgligt! Funderar på om jag ska gå dit och skälla ut dem ;)
Svara på kommentar
Ja,det är verkligen trist. Ligger det inte lite i tiden? Innehållet är inte lika intressant längre men det yttre får stor uppmärksamhet. Dekorationsböcker till dekorationsmänniskor :)
Svara på kommentar
Man kan nog tyvärr dra så dystra slutsatser, ja :)
Skriv svar
Jag har en del gamla böcker hemma men de är inte köpta för att de är snygga utan för att jag faktiskt vill läsa dem. I vissa fall har jag inte kunnat hitta någon annan utgåva som varit i min prisklass. Det har hänt att jag fått frågan "Så du läser dem faktiskt?" när andra har sett mina bokhyllor.
Svara på kommentar
Ja, det är det som är det sorgliga - när snygga böcker BARA blir snygga böcker, utan att bokstävernas innebörd anses ha någon betydelse längre. Sedan får de gärna vara snygga också, men de ska inte reduceras till sitt läderband!
Skriv svar
Seriefestivalen!
Den här helgen har det varit totalfest i Stockholm för serie-entusiaster. Kulturhuset har gått från att rymma Serieteket till att också härbärgera en mässa med försäljning av fanzine och massor av spännande samtal med serietecknare. Jag såg bara Sofia Olsson som talade om sin bok "Det bästa barnet", men det var helt klart trevligt.
Mest har jag dock ägnat mig åt Small press expo, där det visserligen finns etablerade förlag och serieaffärer, men där de flesta borden rymmer verk av ännu inte etablerade talanger. Det var svårt att veta var jag skulle börja, vad jag skulle köpa av alla nya spännande namn och titlar.
Till sist blev det:
Festivalens snygga t-shirt, med bild av Loka Kanarp
Nancy Peñas "Tea party" - det är helt oförståeligt att jag som tenörd inte har läst denna som kom förra året!
Ett litet häfte av Ellen Ekman, som brukar figurera med "Lilla Berlin" i Metro.
En bild som jag förälskade mig i. Tyvärr kan jag inte riktigt tyda signaturen. Elsa Dochert?!
"Röja spettet" av Daniel Ahlgren, från Optimals utförsäljning som aldrig verkar ta slut.
My little Pony. Det är aldrig för sent att bli brony!
Ett häfte med gamla serier av Jenny Berggrund som nyligen debuterade med "Med eller utan dig"
Tiitu Takalo är ett måste i seriesamlingen! Också från Optimals utförsäljning.
Svensk serieklassiker. Dito från Optimal.
Och vi får inte glömma Jason! (Optimal)
Knappar är alltid bra!
Jag råkade köpa det här dödskallehalsbandet också.
Den här antologin med "boys love" såldes ÖVERALLT och till slut köpte jag en, fast jag misstänker att den är ganska b.
Serieteket hade förstås öppet som vanligt och därifrån går jag aldrig tomhänt!
En helg i seriernas värld är till ända. Jag är full av intryck och väldigt nöjd. Nu är det bara att vänta till nästa år... eller åka till någon annan seriefestival. Det senare alternativet känns bara en aaaaaning lockande...
Sebastian Lönnlöv - 28 april 2013
Kul att bilderna verkar ha givit någonting :) Känner ofta att bloggar egentligen är bildernas medium!
Svara på kommentar
hur kan man skriver fina
Svara på kommentar
Åh, ser ut som ett underbart besök!
Svara på kommentar
Gud vad härliga bilder! Inspirerande.
Svara på kommentar
Allt man annars tar för givet
På femte dagen med konstant huvudvärk, illamående, kollosal trötthet och svårt att få i sig mat börjar det bli lite tröttsamt att behöva vara vaken över huvud taget.
Särskilt när både hjärnan och ögonen har svårt att lyckas läsa någonting. När det knappt ens är uthärdligt att lyssna på musik. Dagarna blir ganska gråa och mest fyllda med ont och trött.
Men det finns ju förstås ljusglimtar. Är det någonting som man märker just i sådana här situationer, så är det ju hur underbart det kan vara att - om så bara tillfälligt - orka göra något som man annars tar för givet. Eller hur lycklig man kan bli av en kort minut då huvudvärken och illamåendet tar en paus eller går att tänka bort.
Det kan vara en klunk kaffe. En sked glass. Att komma på att det går att surfa på serietecknares bloggar och hemsidor - och på fotografers bildströmmar - även om text är för mastigt. Att det emellanåt går alldeles utmärkt att läsa en artikel på DN.se.
Att det faktiskt går att läsa en del annat också. Kanske bara några få sidor, men några i taget. Serier är faktiskt litteraturgudarnas gåva till den som inte orkar koncentrera sig på alltför mycket text. Och med en så fin bok som Jessica Kolterjahns nyutkomna roman om Karin Boye, "Den bästa dagen är en dag av törst", så är det helt klart värt att kämpa sig fram.
Några sidor om dagen.
Sebastian Lönnlöv - 12 april 2013
Serierea
Att ett så kvalitativt förlag som Optimal Press går i graven är förstås extremt sorgligt, men nu när de ändå gör det är jag inte den sista att ta del av utförsäljningen. Sex ganska så nya seriealbum för 174 kronor. Sorgligt, men sant.
Sebastian Lönnlöv - 31 mars 2013
Varför finns det inga nya böcker på bibblan?
Det finns en väldigt konstig inställning till bibliotek: att boken just du sker måste finnas där, annars är det jättedåligt. Varje dag kommer någon fram till mig i disken och vill att jag ska plocka ihop en hög med all hens kurslitteratur. När jag förklarar att kursböckerna är utlånade och har kö får jag ofta negativa kommentarer med svärord och utrop i stil med "Men då skiter jag i att låna böcker då". En annan vanlig kommentar är "Men jag kan inte stå i kö, jag behöver den imorgon!"
Bibliotekens böcker är inte inköpta enbart till dig. De ska räcka till en hel kommun. Det betyder att de där böckerna som du behöver till din nästa tenta, eller de där senaste jättepoppisböckerna, inte kommer att stå tillgängliga på hyllan. Finns det fler personer samtidigt som vill ha en bok än det finns böcker i den biblioteksorganisationen, så går boken till den första som försöker få tag på den och när det antal böcker som finns är utlånade måste en av dem lämnas tillbaka för att någon mer ska kunna låna. Det är liksom själva grundidén.
Det är inte bara dina böcker som står på hyllorna. Det är alla låntagares böcker. Vi kan inte ha flera hundra ex av körskortsboken och även om vi köper in 20 ex av senaste storsäljaren så kommer det kanske vara fler än 20 samtidigt som vill ha boken. Det innebär bland annat att den senaste trendboken inte kommer att stå på hyllan. Det kommer hela tiden vara kö på den tills den inte längre är populär. Då står istället massor av ex där och vi får gallra alla utom en eller några få, för plötsligt är ingen intresserad - det har redan kommit en ny trend.
Ändå får jag ofta höra att biblioteken inte har de nya, roliga böckerna. Jo. Vi HAR dem. Men de är utlånade. Alla 20 stycken. Vill du ha en garanterad tillgång räcker inte skattefinansiering. Då får du själv betala och vill du ha boken direkt, så köp den - särskilt om du har tenta på innehållet i nästa vecka. Men ta inte för givet att biblioteket ska serva bara dig.
Sebastian Lönnlöv - 24 mars 2013
Av någon anledning så finns det alltid böcker av objektiv kvalitet att tillgå, medan den subjektivt bra litteraturen oftast är utlånad...
Svara på kommentar
Eller så kan man konstatera att de böcker som någon har velat låna är utlånade...
Mari Jungstedt 1 - Stig Larsson 0!
Ja, lite så!
Skriv svar
Mera bokrea!
Nu har årets sista inköpta bokreaböcker trillat ner och det blev en bra blandning av klassiker, moderna klassiker och nytt, tycker jag. Lite vemodgt är det alltid - blev bokrean inte mer än så här, i år heller? Men men. Det kommer fler februari...
Sebastian Lönnlöv - 6 mars 2013
Samma känsla här av min så kallade bokrea jakt..var det allt?
Svara på kommentar
Det blir lätt en sådan bokrea-baksmälla... men om ett år kommer vi att ha glömt det ;)
Skriv svar
Nya och gamla böcker
Bokrea-böckerna från Bokus har kommit. Riktigt fina ser de ut!
Men medan bokrea-böckerna är tämligen nya - bara inte helt purfärska - så har jag också fått tillökning i bokhyllorna av fem böcker med betydligt fler år på nacken. Vi har nämligen behövt gallra i magasinet på bibblan där jag jobbar efter svåra vattenskador. Särskilt bokstäverna M, K och delar av lyriken råkade illa ut. Betydligt mindre Kundera, Lagerkvist och andra fina författare som vi helst hade velat ha kvar - det är förvisso roligt att gallra, men hellre som aktvit och genomtänkt val än som nödtvång!
Jag hade lovat mig att bara bita ihop, gallra och låta våra besökare ta hem - men riktigt så blev det ju inte, utan fem böcker hamnade i ryggsäclen.
Så här ser de ut i hög. Buckliga och ärrade, men fullt läsduliga.
Mathilda Malling skrev först intressanta fin de siècle-skildringar med mycket förbjudna tankar (under pseudonymen Stella Kleve), sedan blev det mer tidstypiska, brett upplagda romaner under namnet Matilda Malling. (Debutromanen under namnet Stella Kleve i 2000-talsnytryck var så svårt skadad att den inte ens kunde läsas, men den hade jag redan.)
En - eller snarare två - av Agnes von Krusenstjernas mer okända verk.
Mycket Elsa Grave - en poet jag har ignorerat alltför länge!
Och nu är jag inte bara en sådan där person som bloggar om sin kombination av hembakad kladdkaka och bok, utan också en sådan person som fotar diktsamling + ful-choklad + kaffe. Men men. Så kan det gå!
Sebastian Lönnlöv - 2 mars 2013
Jag har också varit med om det fenomenet när jag gallrat. Jätte konstigt,böcker bara ramlar ned i väskan. Måste vara växthuseffekten som ökat tyngdkraften gällande gallrade böcker?
Svara på kommentar
Ja, jag är inte fysiker, bara biblioteksassistent, så jag vet inte... men någon förklaring måste det ju finnas!
Skriv svar
Åh, boklycka! :-)
Svara på kommentar
Ja, verkligen boklycka :D
Skriv svar
Bokreaköp
Alfhild Agrell - Guds drömmare. Svensk roman som först trycktes 1904 - Agrell är en mycket intressant röst från det sena artonhundraltalet/tidiga nittonhundratalet och jag har hittills bara läst hennes pjäser. 79 kr.
Nova Gullberg Zetterstrand - Cal. En svensk debut med några år på nacken, dessutom råkar jag vara kollega med författaren. 19 kr.
Lars Gyllensten - Barnabok. Den här svenska moderna klassikern har jag inte läst och det är faktiskt pinsamt! 19 kr.
Georg Stiernhielm - Dikter. En del Stiernhielm ingick i min första littvetkurs och jag läser gärna mer! 19 kr.
Anneli Jordahl - Augustenbad en sommar. Jag älskade Jordahls debutroman, som cirklade kring Ellen Key, och det här kändes som ett utmärkt tillfälle att råda bot på det faktum att jag inte har läst denna bok. 59 kr.
Nelly Sachs - Den store anonyme. Jag har lånat och läst denna samling med postuma dokument, men jag MÅSTE äga den!!! 59 kr.
Aris Fioretos - Flykt och förvandling. Bildbiografi över Nelly Sachs. Ja, jag är en smula besatt av Nelly! 89 kr.
Allt detta från Adlibris och Bokus. Jag måste säga att det råder en viss prisskillnad, samt att båda har en hel del kul som de andra saknar. Så titta ordentligt och köp försiktigt! Imorgon bryter det ut. Bevare oss bokmalar och våra biblioteksassistentlöneplånböcker väl!
Sebastian Lönnlöv - 25 februari 2013
Abdellah Taïa på Kulturhuset
I onsdags kom Abdellah Taïa till Internationell Författarscen på Kulturhuset i Stockholm. Abdellah Taïa är alltså en marockansk författare bosatt i Frankrike som skiver självbiografiska, mycket välskrivna böcker om att växa upp som homosexuell i Marocko och att sedan komma som arab till Europa. Mycket av samtalet på scenen kretsade kring de självbiografiska motiven som Taïa fördjupade med mycket humor och på en tvekande men uttrycksfull engelska. Viss uppläsning skedde på franska, men det mesta skötte Rickard Wolff på svenska och kvällen avslutades med att Taïa läste upp en fransk text om kärlek som han hade skrivit när Wolff mejlade honom och frågade hur han såg på kärleken. Den texten hade sedan Wolff gjort en svensk låt av och den var otroligt vacker, särskilt i sammanhanget.
Efteråt var det förstås signering och jag köade i mer än en halvtimme innan jag fick mitt nyss köpta exemplar av "Ett arabiskt vemod" (som jag hann knipa innan alla förläggarens medhavda böcker sålde slut) signerat av en Taïa som först tog i hand och frågade hur jag mådde. Så fick jag frågan "Which language? English, french, arabic?" och innan jag hann fråga bestämde han sig själv för arabiska. Så i boken står "Till Sebastian" på arabiska - jag hade aldrig sett mitt namn så här förut! - följt av "This very nakest 'I'" och så Abdellah som avslutning efter två "Salam".
Jag ska inte förneka att jag svävade på moln efter att än en gång ha skakat hand med Taïa, sagt "Merci, bonjour" och åkt ner för Kulturhusets rulltrappor, ut i den sena och kalla februarikvällen på Plattan.
Sebastian Lönnlöv - 23 februari 2013
Två hbtq-klassiker-kap!
En dag kom jag lite för tidigt till Tumba (ibland går ju pendeln i tid...) och ville inte gå på mitt kvällspass så snabbt. Först vandrade jag omkring på en loppis och hittade en bok jag ville ha - Ulla Isakssons "Kvinnohuset" - men jag hade en känsla av att jag redan hade köpt den. Den känslan visade sig stämma, så det var skönt att jag undvek dubbelex den här gången. Annars är jag ganska dålig på det...
Så kom jag på tanken att gå till bokhandeln som ligger väldigt nära biblioteket, men som jag ändå inte hade besökt på nästan ett år. Jag är ju på bibblan så mycket att bokhandlar lite har mist sin roll - jag ska till och med bojkotta bokrean i år - och det har väldigt mycket blivit så att jag besöker Tumba enbart för att jobba och gör allting annat någon annanstans.
Men in klev jag i bokhandeln och såg att deras förut ganska röriga hyllor med antikvariska böcker nu var mycket mer lockande uppställda. Jag tittade runt och hittade snart två hbtq-klassiker som jag bara måste ha: "Den omoraliske" av Andre Gidé och Konstantin Kavafis dikter. Betydligt billigare än på antikvariat. Och fina är de!
Problemet är bara att jag aldrig lyckas bestämma mig för om jag vill börja hardcore-samla på htbq-böcker eller inte. Är jag en samlare? Min pappa är det (Frank Zappa-lp-skivor) men jag har aldrig riktigt velat gå in i den rollen och har nog inte de rätta förutsättningarna. Men ändå... lite lockande känns det!
Samlar du på något? Om inte: vad skulle du kunna samla på?
Sebastian Lönnlöv - 18 februari 2013
Ung manlig kulturtant
Hjälp! Jag har blivit en sådan där person som laddar upp bilder på boken den just läser bredvid kladdkakan den nyss bakat! Det trodde jag verkligen aldrig, men det bekräftar ju helt enkelt vad jag länge har misstänkt: att jag är en ung, manlig kulturtant.
Att jag bakar kladdkaka är förresten helt exceptionellt, efter ett helt år i ugnlös lägenhet har jag bott ett helt år i ugnbegåvad lägenhet utan att använda den till någon form av söta kreationer. Men nu är den gränsen passerad - och tydligen även gränsen för vilka foton en lägger upp på nätet...
Men "Kod 400" är i alla fall en ganska så underbar bok. En sådan bok som får mig att skratta på tunnelbanan med hjälp av underfundig, mycket kulturell humor. Hela boken handlar om en bitter bibliotekarie som för en monolog och titeln kommer sig av hennes förskräckelse inför det faktum att klassen 400 i Dewey decimalklassifikatonssystem står tom nuförtiden. Sådant gillar vi. (Och hennes konstaterande att hon aldrig skulle kunna ha en romans med en biblioteksassistent, eftersom de måste vara mindre intelligenta än henne, var också ganska komiskt.)
Så nu ska jag återgå till denna bok innan jag fortsätter att titta på Jane Campions filmatisering av Janet Frames självbiografiska triologi. Ett väldigt perfekt sätt att tillbringa en ledig kväll på, tycker jag!
Sebastian Lönnlöv - 10 februari 2013
"Jag har bilvit en sådan där..." underbart!
Svara på kommentar
Ja... och djupt tragiskt!
Skriv svar
Erotiska serier - why?!
Jag har läst erotiska serier förut och varit sådär lagom imponerad, vare sig det har gällt Liv Strömquist ("Drift"), Lina Neidestam ("Maran") eller Fredrik Boilet ("Yukiko's Spinach") men så tenderar jag ändå emellanåt att plocka till mig sådana volymer på Serieteket. Senast jag hade vägarna förbi deras hyllor fick jag med mig två böcker: "Song for Elise" av Natalia Batista och "Swedish Comic Sin 2" (antologi redigerad av Natalia Batista).
"Song for Elise" var en gansa fin historia, men den gav inte så mycket och ärligt talat, hur många sidor kan en tecknad sexscen uppta? Och är det meningen att en ska kunna känns sig upphetsad av sådant här? Nä. Det funkar ju inte. Även om det är fint med en lagom klichéaktig HBT-historia och ingenting fel alls med erotik så blir det bara konstlat när det ÄR erotiskt. När allting bara går ut på att det SKA VARA erotiskt. Kanske är det helt enkelt mer givande för alla parter om sex i böcker smygs in i en längre berättelse? Även om en del böcker (femtio nyanser...) bara verkar vara sexscener förklädda till intrig.
Samma sak med "Swedish Comic Sin 2". Jag sitter där efter sista sidan och tänker "Ja, vad många serietecknare som jag inte kände till som gömmer sig i de hittills outgivna djupen" - en mycket bra insikt, men kanske inte det som var meningen att läsningen skulle leda till. Men ärligt talat, vem orkar så pass många antologibidrag som bara handlar om att snabbt föranka (oftast två) karaktärer och en omgivning, bara för att sedan lägga all energi på tecknade samlag?!
Nä. Jag kanske bara är tråkig. Men jag. Fattar. Inte.
Sebastian Lönnlöv - 7 februari 2013
kan du skaffa mig en tecknad på henne i zitz.
Svara på kommentar
Tack för din höga tilltro till mina förmågor, men nej, du får skaffa den själv
Skriv svar
Så kan det gå
Jag hade en ledig dag igår. Och har man det och ger sig iväg på stan med sin sambo vill det sig ibland inte bättre än att man sammanlagt kommer hem med 20 seriealbum (och tre andra böcker). När alla ska läsas återstår att se, men smaskiga ser de ut!
Sebastian Lönnlöv - 1 februari 2013
En lovsång till serieantologier
Det här med antologier. Samlingar av texter från olika författare. Det kan vara hur ointressant som helst - och hur intressant som helst. Själv har jag nog alltid haft ett kluvet förhållande till antologier. De kan visa upp olika författarskap, men ger föga djup och är alltid lite spretiga, på gott och ont.
När det gäller serier har jag dock fått extremt mycket ut av att läsa de tio hittils utgivna delarna av Allt för konsten. Visst, allt är inte lika kul, men det är ju faktiskt ett helt utmärkt sätt att ta till sig serier av både nya och gamla namn. Som varje nummer av Galago, men matigare.
Så tyckte min kollega på bibblan att vi skulle köpa in Best American Comics 2011, som var redigarad av bästaste Alison Bechdel. Visst, varför inte?! Och när jag själv läste antologin blev jag alldeles överlycklig, för här fanns så många serieskapare jag aldrig hade hört talas om. Många som inte föll mig i smaken, men också många som verkligen gjorde det - och de som inte ger så mycket läsglädje ger ändå nya perspektiv på seriemediets möjligheter.
Kungsholmens bibliotek hade Best American Comis 2006, redigerad av Harvey Pekar, och den var en precis lika stor läsupplevelse. Så det är nog bara att konstatera: jag är nu mera helsåld på antologiformen. Åtminstone när det gäller serier!
Sebastian Lönnlöv - 27 januari 2013
Pockettips!
Psst! Ni har väl inte missat "Mats kamp" av serietecknaren Mats Jonsson - som nu finns som pocket? Det är alltför sällan (bra) serier kommer ut i pocketformat, och "Mats kamp" är en väldigt angelägen bok om föräldraskap och ett gradvist vuxenblivande.
Läs!
Sebastian Lönnlöv - 23 januari 2013
Litterära nyårslöften
2012 är slut, 2013 har hållit på i mer än en vecka. Vad kommer 2013 att innebära rent litterärt? En hel massa lästa böcker, antagligen - men behövs det inte lite riktning och ambitioner? Jo, kanske.
Tidigare år har jag haft en tendens att skriva jättelånga listor på författarskap jag vill utforska och böcker jag vill läsa. Ett år senare har jag alltid kunnat konstatera att en del har blivit läst, men jag känner mig allt mindre övertygad om att läsandet hör ihop med "löftet". Så i är tänkte jag ge några enstaka så kallade löften.
- Att läsa mer Viriginia Woolf och främst att läsa om "Mrs Dalloway", som jag inte har läst på en massa år och betvivlar att jag förmådde uppskatta till fullo då jag var i sextonårsåldern.
- Att försöka komma igång och lyssna på mer ljudböcker.
- Att kicka igång mitt klassikerläsande igen, eftersom det har varit på en extremt låg nivå under 2012.
- Att verkligen hålla liv i min HBTQ-boklista.
Löften är lätta att ge och inte lika lätta att hålla. Men men. 2013 är här och jag är i full gång, djupt försjunken i Shakespeares sonetter och Janet Frames självbiografier. Hoppas att alla därute har haft en lika fin lässtart på året!
Sebastian Lönnlöv - 8 januari 2013
De bästa serierna 2012
Sebastian Lönnlöv - 6 januari 2013
Min bokstatistik från 2012
Sebastian Lönnlöv - 1 januari 2013
Förälskad i livrädd kärlek
Sebastian Lönnlöv - 29 december 2012
Att skriva bra om omoral
Sebastian Lönnlöv - 27 december 2012
Julläsning och läsminnen
Sebastian Lönnlöv - 25 december 2012
Boksignering med Nina Hemmingsson
Sebastian Lönnlöv - 16 december 2012
Nu är lyckan komplett
Sebastian Lönnlöv - 10 december 2012
I spåren av "Femtio nyanser"
Sebastian Lönnlöv - 9 december 2012
Läsrapport - November 2012
Sebastian Lönnlöv - 1 december 2012
Lagerlöf i läder
Sebastian Lönnlöv - 12 november 2012
Kortrecensioner - 4 seriealbum
Sebastian Lönnlöv - 8 november 2012
Läsrapport - Oktober 2012
Sebastian Lönnlöv - 4 november 2012
Kortrecensioner - 3 böcker av Skålbergh & Dahlquist
Sebastian Lönnlöv - 30 oktober 2012
Kortrecensioner - 3 blandade barnböcker
Sebastian Lönnlöv - 24 oktober 2012
Kortrecensioner - 4 barnböcker
Sebastian Lönnlöv - 20 oktober 2012
Seriefrossa
Sebastian Lönnlöv - 6 oktober 2012
Läsrapport - September 2012
Sebastian Lönnlöv - 3 oktober 2012
Och när man väl har satt igång...
Sebastian Lönnlöv - 27 september 2012
Första bokbeställningen på länge
Sebastian Lönnlöv - 25 september 2012
Kurslitt och lustläsning
Sebastian Lönnlöv - 22 september 2012
Läsrapport - Augusti 2012
Sebastian Lönnlöv - 1 september 2012
Jeanette Winterson om bibliotek
Sebastian Lönnlöv - 25 augusti 2012
Tillfällets läsning
Sebastian Lönnlöv - 22 augusti 2012
Janet Frame
Sebastian Lönnlöv - 18 augusti 2012
Serieshopping
Sebastian Lönnlöv - 4 augusti 2012
Serietips á la HBTQ
Sebastian Lönnlöv - 4 augusti 2012
Läsrapport - Juli 2012
Sebastian Lönnlöv - 1 augusti 2012
Semester + Läsning = Sant?
Sebastian Lönnlöv - 30 juli 2012
Serier - en genre, eller flera?
Sebastian Lönnlöv - 9 juli 2012
Läsrapport - Juni 2012
Sebastian Lönnlöv - 1 juli 2012
Klassikerkravaller
Sebastian Lönnlöv - 28 juni 2012
När böcker engagerar
Sebastian Lönnlöv - 9 juni 2012
Det här med genrer
Sebastian Lönnlöv - 7 juni 2012
Läsrapport - Maj 2012
Sebastian Lönnlöv - 2 juni 2012
Ordning på torpet
Sebastian Lönnlöv - 28 maj 2012
Serieteket - bibliotek för serier
Sebastian Lönnlöv - 26 maj 2012
Fira sjuttonde maj!
Sebastian Lönnlöv - 17 maj 2012
Lästvång
Sebastian Lönnlöv - 16 maj 2012
Fler böcker? Fler böcker!
Sebastian Lönnlöv - 12 maj 2012
Läsrapport - April 2012
Sebastian Lönnlöv - 1 maj 2012
En bok har gjort det igen
Sebastian Lönnlöv - 26 april 2012
Lördag kväll
Sebastian Lönnlöv - 21 april 2012
Att slalomläsa
Sebastian Lönnlöv - 7 april 2012
Min läsmånad: mars
Sebastian Lönnlöv - 31 mars 2012
Dagens biblo-fail
Sebastian Lönnlöv - 27 mars 2012
Onsdag 21 mars - Världspoesidagen!
Sebastian Lönnlöv - 20 mars 2012
August Strindberg - i år igen
Sebastian Lönnlöv - 17 mars 2012
Vad är en bok värd?
Sebastian Lönnlöv - 8 mars 2012
Läsrapport - Februari 2012
Sebastian Lönnlöv - 2 mars 2012
En livsfarlig arbetsmiljö
Sebastian Lönnlöv - 26 februari 2012
Litterära nyårslöften
Sebastian Lönnlöv - 19 februari 2012
Att jobba i bokparadiset
Sebastian Lönnlöv - 16 februari 2012
Bokrean är här!
Sebastian Lönnlöv - 8 februari 2012
Läsrapport: Januari 2012
Sebastian Lönnlöv - 15 januari 2012
När biblioteken är det enda som återstår - Hjälp den här sidan att spridas:
Oberoende litterär tidskrift
Välkommen till LitteraturMagazinet
LitteraturMagazinet är en ny redaktionell tidskrift som hade premiär januari 2012. Vi är erfarna journalister och engagerade litteraturälskare som bevakar aktuell bokutgivning på heltid. Vi publicerar dagligen nya författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt.
Mer på LitteraturMagazinet:
- Startsidan - Sveriges största litterära magasin
- Artiklar
- Intervjuer
- Krönikor
- Essäer
- Debatt
- Avdelningar
- Recensioner
- Aktuella bokrecensioner
- Recensioner facklitteratur
- Recensioner barnlitteratur
- Recensioner poesi
- Recensioner serier
- Listor
- LitteraturMagazinet tipsar
- LitteraturMagazinet väntar på
- Boktoppen
- Boktoppen facklitteratur
- Boktoppen barnlitteratur
- Bloggar
- Läs mer om LitteraturMagazinet och kontakta redaktionen
- Och mycket mycket mer, se vår översikt
Vill du också nå 100.000 litteraturälskande läsare? Annonsera i LitteraturMagazinet
Senaste nyheterna från Sveriges största litterära magasin
Prenumerera på LitteraturMagazinets nyhetsbrev
LitteraturMagazinet är aktiva på twitter:
Följ @LitteraturM
LitteraturMagazinets har Sveriges största facebooksida om litteratur. Gilla oss på Facebook:
Sofia Hallbergs blogg
Könsroller syns även i bokomslagen
Ja! Biblioteket är en av det sista tillåtande och tillmötesgående mötesplatserna som existerar. Som verkligen finns där för alla.