Recension av Andra säsongens grödor på flaska, Qiao: Brobyggande poesi - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet recenserar 
Brobyggande poesi

LitteraturMagazinets recension av Andra säsongens grödor på flaska, Qiao

Brobyggande poesi

Det modernistiska bildspråket dyker upp i många dikter och ger mig samma svindel som Edith Södergrans dikter"
Betyg: 5 Betyg: 5 Betyg: 5 Betyg: 5 Betyg: 5
Bok-
presentation:
Andra säsongens grödor på flaska
Författar-
presentation:
Qiao

Sent en augustikväll utanför Boliden, i en tystnad som med jämna mellanrum bryts av det avlägsna ljudet av en gruva på andra sidan en liten sjö, funderar jag över hur jag ska kunna göra den kinesiska poeten Qiaos diktsamling ”Andra säsongens grödor på flaska”, rättvisa.

Inne i huset kokas hjortronsylt och sakta kommer en tanke: diktsamlingen är ett koncentrat av poetens upplevelser och minnen från vitt skilda tider och platser på samma sätt som skörden sparas på burkar och flaskor att plockas fram och påminna om sommaren.

Qiao tar oss med på en resa i tid och rum. Vi finner den vackra dikten med perspektiv bakåt i tiden till farmodern, faderns och poetens egen födelse – en skildring som gränsar till det mytologiska med eld, rök och vatten samtidigt som den rymmer vardagliga bilder av en kvinna - farmodern - som ”klev runt med bundna små fötter på stengruset”.

På platser runt om i Kina som exempelvis på Baoshi-berget, i Hangzhou och Shaoxing möter läsaren bomullsfält, persikoträd, drakbåtsfestivaler, kanelträd, vattenliljor, buddhor och boddhisattvor. Allt detta och mer ger läsaren känslan av att befinna sig på samma platser som författaren. Men det är en förrädisk upplevelse, och jag tänker att detta är en av svårigheterna med att läsa Qiao: hur finner översättaren ord som ger samma associationer på svenska som på kinesiska? Hur doftar ett bomullsfält? Det är naturligtvis omöjligt att förmedla exakt samma sak. Till översättningsproblematiken hör också skillnader mellan språken i hur satser och meningar vävs ihop samt förekomsten eller avsaknaden av interpunktion. Göran Sommardal, översättare, beskriver dessa svårigheter i en kommentar som får mig att inse något av problematiken. Kanske är det av denna anledning som dikterna ibland är svårlästa och språket på enstaka ställen är tillkrånglat och styltigt: ”Finnes här städse vin i Shaoxing? - - - Sakföraren drucken, vilsegådd i gränden.”

I Tokyo funderar Qiao över språkets hinder och möjligheter: ”Jag tappade bort några meningar, och köksmästare Ding hackade upp dem i bitar- - - Språket är ett sädeskorn som gör människan glatt överraskad - - -Vid dagens slut, byggde stunden sin mening”. I dikten ”Verb” låter hon så verben jaga substantiven i en lekfull tävling som får mig att dra på munnen och när jag lite längre fram kommer till dikten ”På matematikens grund” ler jag lyckligt över allt det i tillvaron vi faktiskt förstår över språkens och kulturernas barriärer. Matematiken är ett internationellt språk.

Det jag uppskattar allra mest i ”Andra säsongens grödor på flaska” är nog ändå det modernistiska bildspråket som dyker upp i många dikter och ger mig samma svindel som Edith Södergrans dikter. Det är på något sätt samma katter, stjärnor och himlavalv. Jag suger länge på formuleringar som t.ex. ”På fönsterblecket i det röda rummet slog jag till en katt som var i färd med att ta språnget mot månen. Den sträckte ut sina bastanta tassar och rispade den närbelägna sjön”.

Sommardal påpekar att en annan frände till Qiao är vår egen Brun K Öijer. Kanske tänker han på de starka känslor som återges i dramatiska beskrivningar av kärleksmöten som sker både i Kina och europeiska städer som Amsterdam och Milano.

Det är en utmaning på flera plan att läsa ”Andra säsongens grödor på flaska”: som tidigare nämnts av språkskäl men också eftersom den rör sig mellan så olika ämnen, tider och platser att det är svårt att finna en helhet. Samtidigt frågar jag mig om det verkligen är ett rimligt krav att en diktsamling ska upplevas som en helhet. Sommardal berättar att namnet Qiao betyder bro. Jag stannar upp och funderar över det. Visst är dikterna ett slags broar. Mellan tider. Platser. Årstider. Här och bortom. Ja, själva språket, tänker jag, är en bro mellan människor. En osäker, men den enda.

Med Qiaos ord i dikten ”Tokyo meningsbyggnad”: ”Vid dagens slut byggde stunden sin mening”.

Profil: Gunilla Ståhlberg

Mottagen: 7 augusti 2017

 
litteraturmagazinet.article_508556.comments

Anmäl textfel

ANNONS

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

Recensioner poesi

Underbar lyrik om diktens nödvändighet

Recension: Dikten är tanken som far genom hjärtat och spränger det av Marie Lundquist

Brobyggande poesi

Recension: Andra säsongens grödor på flaska av Qiao

Färgstark tjuvasjisk poesi

Recension: Grodd av Gennadji Ajgi

Nya poeter vidgar världen

Recension: Ingen rök utan mareld : poesiantologin Blå blixt av CAROLINE LJUUS

Orala insikter, muntliga utsagor

Recension: Därur orden av Jonas Rasmussen

Lyrik med långtidsverkande lyskraft

Recension: Allting glittrar och ingenting tar slut av Khashayar Naderehvandi

Befriande enkel poesi

Recension: Jag föder rådjuret av Jila Mossaed

Gustaf Fröding skapade en alldeles underbar diktvärld

Recension: Samlade dikter av Gustaf Fröding

Malmstens återkomst till poesin är naken och nära

Recension: Det här är hjärtat av Bodil Malmsten

Poesi som inte experimenterar för sin egen skull

Recension: 11.05.05-14.10.17 av Marie Norin

Ännu en stor polsk poet översatt till svenska

Recension: Lidandet och glädjen av Anna Swirszczynska

Det är lätt att falla pladask för Barbro Lindgrens dikter

Recension: Dikter i urval 1974-2004 av Barbro Lindgren

Jaques Werup tar läsaren på en personlig poesiresa

Recension: Du har funnits här: Poesi på liv och död av Jacques Werup

En älskad poet i sin helhet

Recension: Samlade dikter av Nils Ferlin

En fullfjädrad diktdebutant

Recension: Nära darrar ingen hare av Emma Warg

Prosa från en stilbildande poet

Recension: Meridian. Samlad prosa av Ellerströms förlag

En efterlängtad återkomst

Recension: Och Natten Viskade Annabel Lee av Bruno K. Öijer

Stark poesi som håller – om och om igen

Recension: Samlade dikter av Edith Södergran

Dikter som bultar av det djuriska

Recension: Skall av Agnes Gerner

Osannolikt bra diktdebut

Recension: Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne av Olga Ravn

Stundvis alldeles briljant

Recension: Stensamlarens sång av Sjón

Alltför få kullerbyttor i granriset

Recension: Barrskogarnas barn av Eva-Stina Byggmästar

Poesi om livet - och om döden

Recension: Samlade dikter av Pär Lagerkvist

Rik diktsamling av italiensk mästare

Recension: Dikter : i urval av Andrea Zanzotto

Yahya Hassan bekrigar oss med ord

Recension: Yahya Hassan av Yahya Hassan

Platt fall när Yoko Ono återvänder

Recension: Ekollon av Yoko Ono

Wrangborgs dikter fångar storstadsmänniskans väsen

Recension: Vad ska vi göra med varandra av Jenny Wrangborg

En extremt läsvärd diktsamling

Recension: Till Damaskus av Ghayath Almadhoun

Vansinnigt bra samtidsdikter

Recension: Röstningen är avslutad av Per Lindberg

Alltför abstrakta utsagor

Recension: De federala distrikten av Andrés Stoopendaal
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Chefredaktör: Hanna Modigh Glansholm (tjänstledig)
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB
Webbplatsen ligger i Framkantoch drivs av SpaceLoops CMS v.LittMag 2.15.7.onlyNewEditons